Vad innebär det att ha tagit emot prästadömet? - Prästadömet "revisited" del 3

Efter att översiktligt ha tittat på hur prästadömet tas emot och vem som får ta emot det är det nu dags att försöka reda ut vad det innebär att ha fått prästadömet.

3. Vad innebär det att ha fått prästadömet?

Att ta emot Guds prästadöme är att tas med i, vad som skulle kunna kallas, ett "himmelskt brödraskap". Du får prästadömet genom, och din kraft i detsamma upprätthålls, genom din "oskiljaktiga förbindelse med himlens krafter" (LoF 121:36)

Inbjudan och antagande till "detta brödraskap" görs av Gud själv genom ett ed och ett förbund.

Alla de som tar emot prästadömet tar därför emot min Faders ed och förbund, vilka han inte kan bryta, inte heller kan de upphävas. (LoF 84:40)

Att ta emot detta från Guds hand har långtgående konsekvenser. Ovan nämnda vers följs av följande varning.

Guds hand rör vid människan, Michelangelo

Men den som bryter detta förbund sedan han har tagit emot det och vänder sig helt och hållet därifrån skall inte få syndernas förlåtelse vare sig i den här världen eller i den kommande världen. Och ve alla dem som inte kommer till detta prästadöme. (LoF 84:41-42)

I del 1 av bloggserien "Prästadömet revisited" skrev jag om varningen att inte vända sig från det Gud gett. Denna varning kan ges för att "det högre eller det melkisedekska prästadömets makt och myndighet är att inneha nycklarna till kyrkans alla andliga välsignelser," nämligen "att få förmånen att ta emot himmelrikets hemligheter, få himlarna öppnade för sig, få umgås med den Förstföddes allmänna församling och kyrka samt åtnjuta Gud Faderns och Jesu, det nya förbundets medlares, umgänge och närhet." (LoF 107:18-19)

Eftersom Joseph sa att "alla profeterna hade det Melkisedekska prästadömet och ordinerades av Gud själv."(PJSL s. 155) är det min uppfattning att vi kan förvänta oss att de som kallar sig för profeter, siare och uppenbarare, gör följande:

• tar emot himmelrikets hemligheter, 
• får himlarna öppnade för sig, 
• får umgås med den Förstföddes allmänna församling och kyrka samt 
• åtnjuter Gud Faderns och Jesu, det nya förbundets medlares, umgänge och närhet.

Huruvida det verkligen är så är inte föremål för min diskussion här, men är, enligt mig, av stor vikt eftersom en man inte är "profet" utan att åtnjuta följderna av mottagandet av det högre prästadömet och dess ed och förbund.

Ett sidospår om förtappelsens söner

Det sägs, och kanske känns självklart, att endast en man kan bli förtappelsens son. Varför är det så? I Läran och Förbunden 76 läser vi följande.

  31 Så säger Herren angående alla dem som känner min makt och har gjorts delaktiga därav, och som genom djävulens makt lät sig övervinnas och förnekar sanningen och trotsar min makt.
  32 Det är de som är förtappelsens söner, om vilka jag säger att det hade varit bättre för dem att de aldrig hade blivit födda,
  33 ty de är vredens kärl, dömda till att drabbas av Guds vrede med djävulen och hans änglar i evighet —
  34 om dessa har jag sagt att det inte finns någon förlåtelse vare sig i den här världen eller i den kommande världen,
  35 eftersom de förnekade den Helige Anden efter att ha tagit emot den, och förnekade Faderns enfödde Son och själva korsfäste honom och utsatte honom för öppet hån.
  36 Det är de som skall gå bort till sjön av eld och svavel med djävulen och hans änglar,
  37 och är de enda över vilka den andra döden skall ha någon makt,
  38 ja, sannerligen, de enda som inte skall bli återlösta i Herrens rätta tid efter att ha lidit av hans vrede.
  39 Ty alla de övriga skall föras fram genom de dödas uppståndelse, genom Lammets triumf och härlighet, han som blev slaktad, som var i Faderns sköte innan världarna skapades.
  40 Och detta är det evangelium, de glada budskap varom rösten ifrån himlarna bar vittnesbörd för oss —
  41 att han, ja, Jesus, kom till världen för att korsfästas för världen, och för att bära världens synder, och för att heliggöra världen och för att rena den från all orättfärdighet,
  42 för att genom honom alla skall kunna frälsas som Fadern hade givit i hans makt och skapat genom honom,
  43 han som förhärligar Fadern och frälser alla hans händers verk, utom dessa förtappelsens söner som förnekar Sonen sedan Fadern har uppenbarat honom.

En förutsättning för att bli en förtappelsens son är alltså att ha fått Sonen uppenbarad för sig av Fadern, känt hans makt och gjorts delaktiga däri. Att verkligen känna Jesus och Fadern är evigt liv (Joh. 17:3). Detta fick Jareds broder erfara.

Och Herren sade till honom: Tror du de ord som jag skall tala? Och han svarade: Ja, Herre, jag vet att du talar sanning, ty du är en sanningens Gud och kan inte ljuga. Och när han hade sagt dessa ord, se, då visade Herren sig för honom och sade: Eftersom du vet detta är du återlöst från fallet. Därför har du förts tillbaka till min närhet. Därför visar jag mig för dig. (Eth. 3:11-13)

Att få komma in i Herrens närhet är att bli frälst. Att sedan vända sig därifrån innebär att den frälsning Jesus erbjuder, och i detta fall redan har gett, refuseras. Det finns därmed ingen annan återlösning tillgänglig (jfr. Mosiah 4:8).

Tillbaka till huvudspåret

Ytterligare tecken på att någon tagit emot prästadömet från Gud kan vi utläsa från Josephs översättning av första Mosebok.

"Ty Gud har […] själv svurit en ed att alla som ordinerats enligt denna orden och kallelse genom tro skall ha makt att 

• bryta ned berg, 
• att dela haven, 
• att torka upp vattnen, 
• att ändra deras lopp, 
• att trotsa nationers arméer, 
• att dela jorden, 
• att bryta varje band, 
• att stå i Guds närhet, 
• att göra allt enligt hans vilja, enligt hans befallning, samt 
• att kuva furstendömen och makter, och detta genom Guds Sons vilja, han som var till redan före världens grundläggning." (JSÖ Första Mosebok 14:31-32) 

Enok och Guds folk

Att Enok hade detta prästadöme kan vi läsa om i Moses bok.

Och så stor var Enoks tro att han ledde Guds folk, och deras fiender kom för att strida mot dem, och han talade Herrens ord, och jorden skälvde och bergen flydde, ja, på hans befallning, och floderna med vatten ändrade sitt lopp, och lejonens rytande hördes från vildmarken, och alla nationer fruktade storligen. Så kraftfulla var Enoks ord och så stor var kraften i det språk som Gud hade givit honom. (Moses 7:13)

Att få "ett språk" från Gud verkar vara synonymt med att få det högre prästadömet (se t.ex. Moses 1:25; Hel. 10:5). Det är absolut centralt för den som vill ha och som har fått detta prästadöme att tala Herrens ord och göra allt genom Guds Sons vilja. Ingen kan vara på sina egna, eller andra människors ärenden, i prästadömet. Om så är, ja, då är det inte med prästadömet det görs.

Som avslutning vill jag återigen lyfta fram Läran och förbunden 107:18-19.

Det högre eller det melkisedekska prästadömets makt och myndighet är att inneha nycklarna till kyrkans alla andliga välsignelser — att få förmånen att ta emot himmelrikets hemligheter, få himlarna öppnade för sig, få umgås med den Förstföddes allmänna församling och kyrka samt åtnjuta Gud Faderns och Jesu, det nya förbundets medlares, umgänge och närhet.

Med mindre det förhåller sig på detta sätt så har en man inte tagit emot det högre prästadömet. Och om det inte är så, då kan han inte vara en profet. (Jag inser nu att frågan om vad en profet är kommer behöva adresseras framöver.) Detta förtjänar vår uppriktiga eftertanke.

Det är spännande att läsa skriften fritt från fördomar om vad vi tror att de säger, för man vet aldrig vad man hittar och inser att man ska tro på i stället.