"Herren lät stenarna lysa" (Eth. 6)

Det är tydligt att det enda verkliga och fullt användbara ljus på en resa över mörka vatten mot ett utvalt land tillhandahålls av Herren. Vi tillskriver Jareds bror idén att låta Herren vidröra de sexton små stenar Jareds bror smält ur klippan. Men, det var Herren som "lät stenarna lysa i mörkret för att ge ljus åt män, kvinnor och barn så att de inte skulle fara över de stora vattnen i mörker." (Eth. 6:3)

När Moroni uppenbarade sig för Joseph Smith i september 1823 citerade han några verser ur Joel.

Och det skall ske därefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era gamla män skall ha drömmar, era unga män skall se syner.  Också över tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta min Ande. - Joel 2:28-29; JSH 1:41

Det är oklart om Moroni också citerade från Jeremias 33:e kapitel, men nedanstående passar in i sammanhanget.

Detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger Herren: Jag skall lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk. Då skall de inte mer behöva undervisa varandra, ingen sin broder och säga: "Lär känna Herren!" Ty alla skall känna mig från den minste bland dem till den störste, säger Herren. Ty jag skall förlåta deras missgärningar och deras synder skall jag inte mer komma ihåg. - Jer. 31:33-34

Joel profeterar om att Anden ska utgjutas över allt kött, unga som gamla. Enligt Jeremias profetia ska ingen undervisa sin broder, och ingen ska uppmana någon annan att lära känna Herren, "ty alla ska känna mig från den minste bland dem till den störste."

Det är tydligt att för de som verkligen reser till det utvalda landet med Herrens ljus inte behöver förlita sig på det ljus som ges till vuxna, eller som ges till män (som antas besitta prästadömets makt och myndighet), eller till andra i ledarskapspositioner, oavsett på vilken nivå de befinner sig.

Alla har rätt att få sitt eget ljus från Herren, eller, Herren låter sitt ljus och sin sanning fylla den själ som söker att bli så fylld, oavsett kön, ålder och eventuell ordination till prästadöme (jfr LoF 93:1; 88:67-68; 67:10).

"Lika lätt som en fågel på vattnet" (Eth. 2)

En gång läste jag berättelsen om Jareds bror med nya ögon. Jag såg en symbolik som tidigare hade undgått mig. Berättelsen fick ett liv, för jag insåg att den handlade om mitt. Jag läste, drog streck, ringade in, korshänvisade och gladdes åt den upptäckt jag gjort. I detta inlägg ska jag försöka förmedla vad jag hittade den dagen.

Uppslaget Eth. 2:15-3:6, s. 560-561

Herren mötte Jareds bror och hans vänner i dalen norrut och ledde dem "ända fram till det stora hav som skiljer länderna åt." (Eth. 2:13) Där kom de att bo, i tält på havsstranden, i fyra år. Efter denna period (eller efter ytterligare fyra år, för så skulle man också kunna läsa det) blev Jareds bror tuktad av Herren för att han inte hade kommit ihåg att åkalla Herrens namn.

Hur kom det sig att Jareds broder, som hade bett i tro och fått den tron bekräftad, inte bad på fyra år? Och hur kommer det sig att Jared inte bad sin bror att be om mer vägledning från Herren. Trodde Jared att de var framme vid det utvalda landet? Antagligen hade de en ganska behaglig tillvaro på stranden som de inte var så sugna att byta mot ytterligare en vända i "dalen norrut", speciellt inte då de nog insåg att Herren skulle föra dem över vatten. Att vara i en djup dal är, till skillnad från att vara uppslukad av havets vågor är, ganska behagligt och odramatiskt.

Jareds bror tog emot Herrens tuktan, omvände sig och bad. Han fick då klart för sig att de skulle bygga (åtta) båtar enligt Herrens anvisningar (Eth. 2:16). Förutom att båtarna var små och flöt lätt på vattnet, skulle de vara täta som en skål till både botten, sida, översida och dörr. För att lösa problemet med syre skulle en öppning göras högst upp och en i skrovet, "och när ni behöver luft skall ni öppna hålet och släppa in luft. Och om så sker att det kommer in vatten på er, se, då skall ni stänga öppningen så att ni inte omkommer i vattenflödet." (Eth. 2:20)

Hittills hade Herren tillhandahållit lösningar för alla de "brister" som Jareds bror identifierat i anvisningarna för båtbyggandet (det är ju en intressant sak, att Herren ger anvisningar, men inte med lösningar på alla behov eller svar på alla frågor. Vi får ta emot anvisningarna och tillämpa dem och, med den kunskap vi besitter, be om förtydliganden och ytterligare ljus och kunskap. Herren vill bevisligen inte ha marionetter, han vill ha tänkare). Ett problem kvarstod - ljus! "O Herre, vill du låta oss fara över detta stora vatten i mörker? Och Herren sa till Jareds bror: Vad vill du att jag skall göra så att ni kan ha ljus i era farkoster?" (Eth. 2:23) Herren utmanade Jareds bror. Från att ha fått lösningar på problem fick han nu hitta sin egen lösning. Men inte utan att Herren först hjälpte honom utesluta några av de sämsta lösningarna (fönster och eld). Jareds bror löste, med Herrens hjälp, problemet med ljus. Det kommer dock i Eth. 3, så det lämnar vi därhän för tillfället.

Herren informerade Jareds bror om vilken typ av seglats de hade framför sig (och det verkade inte bli fråga om någon lyxkryssning). Men, han var också tydlig med vem som var kapten på skeppet.

Ni skall vara som en val mitt i havet, ty berghöga vågor skall slå mot er. Men jag skall hämta er upp ur havets djup, ty vindarna har gått fram ur min mun, och även regnen och vattenflödena har jag sänt ut. Och se, jag förbereder er inför detta, ty ni kan inte fara över detta stora djup utan att jag förbereder er för havets vågor och de vindar som har utgått och de vattenflöden som skall komma. - Eth. 2:24-25

Herren ska hämta dem upp ur havets vatten, han skickar vindarna, regnen och vattenflödena. Och han förbereder dem inför detta. Herren tog ansvar för resan och ville, som det kan förstås, förebygga frågan: "Mästare! Bryr du dig inte om att vi går under?" (Mark. 4:38)

Denna del av resan till det utvalda landet är full av intressant symbolik.

• båtarna (som var åtta till antalet)
• båtarnas egenskaper (täta, lätta, öppningar för syre, dörr)
• de var gjorda enligt Herrens anvisningar
• vatten
• det stora mörka vattnet
• ljuset
• lösningarna som inte funkade (fönster - ljus utifrån - och eld)
• val mitt i havet
• berghöga vågor
• havets djup
• vindar från Herrens mun, vattenflöden som han sänt ut
• uppslukade i havets djup

Syftet med båtarna var att ta Jareds bror och de som var med honom till "ett utvalt land". För att hjälpa oss i vår resa mot vårt utvalda land, "den eviga sällheten", har Herren gett oss en del redskap och farkoster - vår själ (dvs. anden och kroppen tillsammans), familjer, gemenskap med andra troende, en församling, en stav. Men, med hänvisning till Almas ord till Helaman kan "båtarn" även symbolisera Kristi ord. Alma sa: 

Ty se, det är lika lätt att ge akt på Kristi ord, som skall visa dig raka vägen till evig sällhet, som det var för våra fäder att ge akt på denna kompass, som skulle visa dem raka vägen till det utlovade landet. - Alma 37:44

Båtarna kan symbolisera vad som helst, men det symbolen representerar i detta fall behöver ha vissa egenskaper - tät, lätta (Matt. 11:28-30: Matt. 14:22-33), fulla av liv (syre) osv. Kristi ord uppfyller kraven, och där ligger utmaningen på oss att ta dem till oss. Däremot behöver vi avsiktligt söka bli sådana människor (genuina, hela osv.) och bidra till att våra familjer kan hålla vatten och det stora mörka vattnet utanför oss och även gåsaktigt låta berghöga vågor rinna av. Täthet är speciellt viktigt vid de tillfällen vi är sänkta i havets djup.

Tillvaron i denna värld symboliseras av det stora mörka vattnet och vågorna. Vi kommer vara ansatta av vatten som hotar våra liv. Däremot, om vi inte försöker hålla oss på vattenytan så kommer vågorna inte vara något problem.

Vi ska avsluta detta med några tankar kring ljuset. När Jareds bror lyfte fram det faktum att de inte hade någon ljuskälla svarar Herren inledningsvis med att utesluta fönster (en permanent öppning skulle släppa in ljus utifrån och även inbjuda annat, t.ex. vatten) och eld (okontrollerbart ljus). En tät båt måste ha ett inre ljus som kan lysa oavsett omständigheter (uppslukad i havets djup eller ansatt av berghöga vågor). Källan till ljuset behöver vara något som står över denna världs stormar och förändringar. Jareds bror löser till slut ljusfrågan, men inte utan Herrens hjälp. Ljuset tillhandahålls dem på ett mirakulöst sätt som inga rationella resonemang eller vetenskapliga bevis kan förklara eller bortförklara. Det är ljus från en annan värld.

Så, "vad vill ni då att jag skall göra för er så att ni kan ha ljus när ni är uppslukade i havets djup?" (Eth. 2:25) Jareds bror visade vägen till ljuset. Mer om det i nästa inlägg.

Jareds bror, Jared och "dalen norrut" (Eth. 1)

Av olika anledning har jag fått anledning att påbörja en pärm-till-pärm-läsning av Mormons bok. Det var ett tag sen. Denna gång kommer jag, där det inte blir för komplicerat (t.ex. avser jag läsa Mosiahs bok rätt igenom och inte läsa Abinadi före kung Benjamin), läsa boken kronologiskt. Det innebär att jag börjar i Ethers bok.

Jag kommer, när det passar, uppdatera bloggen med lite reflektioner kring det jag läser. Detta blir ett annat sätt att upptäcka och ta emot det som har kommit från under Josephs hand.

Berättelsen om Jared, hans bror och deras resa till ett land som är utvalt framför alla andra på jorden (Eth. 1:38), är även den resan var och en av oss behöver göra och som för oss bortom denna sorgens dal till ett långt bättre löftets land (Alma 37:45). Skriften kan ses som strikt symbolisk, dvs. att inget av det hände på riktigt, eller så kan det vara så att alla "resor" som Herren leder följer samma principer och mönster, och därför blir en resa en modell för alla andra. Jag tror att det sistnämnda är sant.

Jareds bror hette egentligen Mahonri Moriacumr (1). Enligt skriften var han "en storvuxen och mäktig man och en man storligen gynnad av Herren" (Eth. 1:34). Men, det verkar inte som att han av sig själv hade ett mäktigt driv att söka välsignelser från Herrens hand. Jared bad sin bror be till Herren om välsignelser (att undslippa språkförbistring och vägledning till ett utvalt land). Det är intressant att Jared inte ber själv, för han verkar ändå ha haft en tro på att Herren kunde, ville och skulle besvara broderns böner. Dynamiken mellan dessa bröder måste ha varit spännande. Det kan absolut ha funnits en rivalitet och avundsjuka dem emellan, men jag tycker det ligger närmre till hands att de kände en samhörighet genom insikten att de kompletterade varandra väl och att de behövde varandra. Jared var visionär, men det var hans bror som hade relationen till det gudomliga. 

Hur det än var med Jareds och broderns relation gick den sistnämnde till Herren och fick, tack vare Herrens medlidande (Eth. 1:37, 40) ett svar.

Gå till verket och samla ihop dina hjordar, både hane och hona av varje slag och likaså jordens frön av varje slag, och även dina familjer och även din bror Jared och hans familj och även dina vänner och deras familjer och Jareds vänner och deras familjer. Och när du har gjort detta skall du gå före dem ned i dalen som ligger norrut. Och där skall jag möta dig, och jag skall gå framför dig in i ett land som är utvalt framför alla jordens länder. Och där skall jag välsigna dig och dina avkomlingar och av dina avkomlingar och av din brors avkomlingar och av dem som följer dig, skall jag uppresa en stor nation åt mig. Och det skall inte på hela jordens yta finnas någon nation större än den som jag skall uppresa åt mig av dina avkomlingar. Och detta skall jag göra för dig eftersom du så länge har ropat till mig. (Eth. 1:41-43)      

Jareds broder instrueras om att gå ner i dalen norrut för att där möta Herren. Tankarna går inte helt oväntat till Psaltarens ord om att jag, "inte ens i den mörkaste dal fruktar något ont, ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg." (23:4) Jesus ord om att "den som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd" (Matt. 23:12) passar väl i sammanhanget. Symboliken är tydlig. På vår resa kommer vi, innan Herren verkligen möter oss och banar vägen till det utvalda landet, behöva sjunka lågt i ödmjukhet och insikt om vår svaghet (Eth. 12:27). Jakobs ord är högst relevanta i sammanhanget:

Och för den som bultar skall han öppna. Och de visa och de lärda och de som är rika, som är uppblåsta på grund av sin lärdom och sin visdom och sina rikedomar — ja, det är dem han föraktar. Och om de inte kastar av sig dessa ting och ser sig själva som dårar inför Gud och kommer ned i ödmjukhetens djup så öppnar han inte för dem. (2 Ne. 9:42)

Både Jesus och den Helige Anden kallas i vissa sammanhang för tröstaren, och den som behöver tröst är den som känner sig låg.

_________________________________________________________________________________

(1) “While residing in Kirtland Elder Reynolds Cahoon had a son born to him. One day when President Joseph Smith was passing his door, he called the Prophet in and asked him to bless and name the baby. Joseph did so and gave the boy the name of Mahonri Moriancumer. When he had finished the blessing he laid the child on the bed, and turning to Elder Cahoon he said, ‘The name I have given your son is the name of the brother of Jared; the Lord has just shown [or revealed] it to me.’ Elder William F. Cahoon … heard the Prophet make this statement to his father; and this was the first time the name of the brother of Jared was known in the Church in this dispensation” (George Reynolds, “The Jaredites,” Juvenile Instructor, 1 May 1892, 282).