"Härigenom fördes folket till omvändelse" (Eth. 7)

Innan Jared och hans bror gick ned i sina gravar frågade de folket vad de önskade av dem. "Ge oss en kung!" var deras svar. Jareds bror skakade nog på huvudet medan han krasst konstaterade att "sådant förvisso leder till fångenskap" (Eth. 6:22-23).

Samma inställning till frågan om tillsättandet av kungar hade Nephi när hans folk ville att han skulle bli deras kung (2 Ne. 5:18). Även profeten Samuel var tveksam till att ge judarna den kung de bad om. Men Herren sa till honom att ge dem vad de önskade (1 Sam. 8:5-22). Detta ledde till slut till gråt och tandagnisslan.  Herren tilldelar verkligen "människorna [...]  i enlighet med deras viljor, vare sig de är till frälsning eller till undergång" (Alma 29:4), eller som James Hetfield sjöng: "Be careful what you wish for, you just might get it."

Efter många om och men fick jarediterna sin kung. Det dröjde inte många generationer innan problem uppstod.

Under Shules regering kom profeter bland folket som var sända av Herren, och de profeterade att folkets ogudaktighet och avgudadyrkan skulle bringa en förbannelse över landet och att de skulle gå under om de inte omvände sig. Och det hände sig att människorna smädade profeterna och hånade dem. Och det hände sig att kung Shule dömde alla dem som smädade profeterna. Och han utfärdade en lag över hela landet som gav profeterna befogenhet att gå vart de ville, och härigenom fördes folket till omvändelse. Och tack vare att folket omvände sig från sin ondska och avgudadyrkan skonade Herren dem, och de började åter få framgång i landet. Och det hände sig att Shule födde söner och döttrar i sin höga ålder. Och det blev inga fler krig i Shules dagar, och han kom ihåg de stora ting som Herren hade gjort för hans fäder då han förde dem över det stora djupet till det utlovade landet. Därför dömde han i rättfärdighet under alla sina dagar. - Eth. 7:23-27

Detta är inte första gången Herren har skickat profeter till folk i behov av Guds ord och omvändelse. Bara i Mormons bok läser vi om Lehi (1 Ne. 1-2 Ne. 5), Abinadi (Mosiah 11-16), lamaniten Samuel (Hel. 13-15), Ammon och hans bröder (Alma 17-26) m.fl. I Mormons bok läser vi också om Melkisedek som var "kung över Salems land, och hans folk hade tilltagit i ondska och avskyvärdhet, ja, de hade alla gått vilse" och "var fulla av all slags ogudaktighet." "Melkisedek, som hade utövat mäktig tro och mottagit det höga prästadömets ämbete enligt Guds heliga orden, predikade omvändelse för sitt folk" som omvände sig. "Och Melkisedek upprättade fred i landet under sina dagar." (Alma 13:17-18) Mormons bok lär oss om Herrens vägar och hur han interagerar med sina barn. Om vi lär oss detta behöver vi inte, likt Laman och Lemuel, knota som en följd av att vi "inte förstod den Guds handlingssätt som hade skapat dem." (1 Ne. 2:12)

Herren sänder profeter till sina barn, vilket sätter dem i en position att antingen omvända sig eller framhärda och fullt mogna i sin ondska. Konsekvenserna av att inte ta emot profeterna kan vara ödesdigra. I 3 Ne. 10:12 läser vi att "det var den rättfärdigare delen av folket som hade räddats, och det var de som tog emot profeterna och inte stenade dem." Den del som inte tagit emot profeterna, utan stenat, smädat och hånat dem, "sänktes och begravdes i jorden, drunknade i havets djup, brändes upp av eld, överhöljdes eller krossades till döds, fördes de bort av virvelvinden,  överväldigades av rökens töcken eller av mörkret." (jfr 3 Ne. 10:13)

Vari ligger utmaningen när det kommer till att ta emot profeterna? För att ta emot en profet måste vi tro att de är profeter. De profeter som kom till Shules folk vet vi inte så mycket om. Varifrån de kom framgår inte av Moronis förhållandevis korta sammanfattning. Det är inte omöjligt att de kom från ett annat folk, som kanske inte var högt ansedda av jarediterna. Att de, till en början, smädades och hånades var kanske inte så konstigt. Utan att man tar sig tid till att lyssna på en presumtiv profet kommer det vara svårt att förhålla sig till dennes frukt. Och en profets frukt är nyckeln. Jesus sa att vi ska akta oss för falska profeter (underförstått att det kommer komma sanna profeter) och att vi ska känna igen en profet genom dennes frukt (Matt. 7:16 och 3 Ne. 14:16).

Vad är en profets frukt? Helt enkelt dess budskap. Det finns ofta inget annat som kvalificerar honom/henne.

Många folk har utmanats med oväntade, och oönskade, profeter. De ovan nämnda är givna exempel. Den vi kanske har svårast att tänka på i detta sammanhang är Jesus själv. Han kom och vände upp och ner på en religiös tradition. Han kom utan någon synlig myndighet, utan position i den religiösa hierarkin. Det enda som bemyndigade honom var det budskap han anförtrotts från sin Fader. Judarna tog inte emot profeten, de lät korsfästa honom, och de har fått bära konsekvenserna av detta sedan dess.

Shules rättrådiga ingripande gav folket en möjlighet att stilla sin vrede och lyssna och reflektera och kanske be om den frukt de fick predikad för sig. De tog emot profeterna och "började åter få framgång i landet" (detta innebär mer än att de börjar tjäna mer pengar).

Herren verkar agera efter ett mönster, han har ett handlingssätt - han skickar profeter som människorna inte känner igen, med mindre de, med öppna hjärtan och sinnen, hörsammar på budskapet. Den som är bekant med skriften har inga problem att känna igen detta mönster. Frågan är om vi tror att Herren i dag arbetar enligt ett annat mönster. Med andra ord, tror vi att profeter kan komma från utanför kyrkan? En spännande och utmanande fråga. Konsekvenserna av att förkasta Herrens profeter, oavsett varifrån de kommer, kan vara ödesdigra. Så, frågan förtjänar vår uppriktiga uppmärksamhet.

"Herren lät stenarna lysa" (Eth. 6)

Det är tydligt att det enda verkliga och fullt användbara ljus på en resa över mörka vatten mot ett utvalt land tillhandahålls av Herren. Vi tillskriver Jareds bror idén att låta Herren vidröra de sexton små stenar Jareds bror smält ur klippan. Men, det var Herren som "lät stenarna lysa i mörkret för att ge ljus åt män, kvinnor och barn så att de inte skulle fara över de stora vattnen i mörker." (Eth. 6:3)

När Moroni uppenbarade sig för Joseph Smith i september 1823 citerade han några verser ur Joel.

Och det skall ske därefter att jag skall utgjuta min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era gamla män skall ha drömmar, era unga män skall se syner.  Också över tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta min Ande. - Joel 2:28-29; JSH 1:41

Det är oklart om Moroni också citerade från Jeremias 33:e kapitel, men nedanstående passar in i sammanhanget.

Detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger Herren: Jag skall lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk. Då skall de inte mer behöva undervisa varandra, ingen sin broder och säga: "Lär känna Herren!" Ty alla skall känna mig från den minste bland dem till den störste, säger Herren. Ty jag skall förlåta deras missgärningar och deras synder skall jag inte mer komma ihåg. - Jer. 31:33-34

Joel profeterar om att Anden ska utgjutas över allt kött, unga som gamla. Enligt Jeremias profetia ska ingen undervisa sin broder, och ingen ska uppmana någon annan att lära känna Herren, "ty alla ska känna mig från den minste bland dem till den störste."

Det är tydligt att för de som verkligen reser till det utvalda landet med Herrens ljus inte behöver förlita sig på det ljus som ges till vuxna, eller som ges till män (som antas besitta prästadömets makt och myndighet), eller till andra i ledarskapspositioner, oavsett på vilken nivå de befinner sig.

Alla har rätt att få sitt eget ljus från Herren, eller, Herren låter sitt ljus och sin sanning fylla den själ som söker att bli så fylld, oavsett kön, ålder och eventuell ordination till prästadöme (jfr LoF 93:1; 88:67-68; 67:10).

"Lika lätt som en fågel på vattnet" (Eth. 2)

En gång läste jag berättelsen om Jareds bror med nya ögon. Jag såg en symbolik som tidigare hade undgått mig. Berättelsen fick ett liv, för jag insåg att den handlade om mitt. Jag läste, drog streck, ringade in, korshänvisade och gladdes åt den upptäckt jag gjort. I detta inlägg ska jag försöka förmedla vad jag hittade den dagen.

Uppslaget Eth. 2:15-3:6, s. 560-561

Herren mötte Jareds bror och hans vänner i dalen norrut och ledde dem "ända fram till det stora hav som skiljer länderna åt." (Eth. 2:13) Där kom de att bo, i tält på havsstranden, i fyra år. Efter denna period (eller efter ytterligare fyra år, för så skulle man också kunna läsa det) blev Jareds bror tuktad av Herren för att han inte hade kommit ihåg att åkalla Herrens namn.

Hur kom det sig att Jareds broder, som hade bett i tro och fått den tron bekräftad, inte bad på fyra år? Och hur kommer det sig att Jared inte bad sin bror att be om mer vägledning från Herren. Trodde Jared att de var framme vid det utvalda landet? Antagligen hade de en ganska behaglig tillvaro på stranden som de inte var så sugna att byta mot ytterligare en vända i "dalen norrut", speciellt inte då de nog insåg att Herren skulle föra dem över vatten. Att vara i en djup dal är, till skillnad från att vara uppslukad av havets vågor är, ganska behagligt och odramatiskt.

Jareds bror tog emot Herrens tuktan, omvände sig och bad. Han fick då klart för sig att de skulle bygga (åtta) båtar enligt Herrens anvisningar (Eth. 2:16). Förutom att båtarna var små och flöt lätt på vattnet, skulle de vara täta som en skål till både botten, sida, översida och dörr. För att lösa problemet med syre skulle en öppning göras högst upp och en i skrovet, "och när ni behöver luft skall ni öppna hålet och släppa in luft. Och om så sker att det kommer in vatten på er, se, då skall ni stänga öppningen så att ni inte omkommer i vattenflödet." (Eth. 2:20)

Hittills hade Herren tillhandahållit lösningar för alla de "brister" som Jareds bror identifierat i anvisningarna för båtbyggandet (det är ju en intressant sak, att Herren ger anvisningar, men inte med lösningar på alla behov eller svar på alla frågor. Vi får ta emot anvisningarna och tillämpa dem och, med den kunskap vi besitter, be om förtydliganden och ytterligare ljus och kunskap. Herren vill bevisligen inte ha marionetter, han vill ha tänkare). Ett problem kvarstod - ljus! "O Herre, vill du låta oss fara över detta stora vatten i mörker? Och Herren sa till Jareds bror: Vad vill du att jag skall göra så att ni kan ha ljus i era farkoster?" (Eth. 2:23) Herren utmanade Jareds bror. Från att ha fått lösningar på problem fick han nu hitta sin egen lösning. Men inte utan att Herren först hjälpte honom utesluta några av de sämsta lösningarna (fönster och eld). Jareds bror löste, med Herrens hjälp, problemet med ljus. Det kommer dock i Eth. 3, så det lämnar vi därhän för tillfället.

Herren informerade Jareds bror om vilken typ av seglats de hade framför sig (och det verkade inte bli fråga om någon lyxkryssning). Men, han var också tydlig med vem som var kapten på skeppet.

Ni skall vara som en val mitt i havet, ty berghöga vågor skall slå mot er. Men jag skall hämta er upp ur havets djup, ty vindarna har gått fram ur min mun, och även regnen och vattenflödena har jag sänt ut. Och se, jag förbereder er inför detta, ty ni kan inte fara över detta stora djup utan att jag förbereder er för havets vågor och de vindar som har utgått och de vattenflöden som skall komma. - Eth. 2:24-25

Herren ska hämta dem upp ur havets vatten, han skickar vindarna, regnen och vattenflödena. Och han förbereder dem inför detta. Herren tog ansvar för resan och ville, som det kan förstås, förebygga frågan: "Mästare! Bryr du dig inte om att vi går under?" (Mark. 4:38)

Denna del av resan till det utvalda landet är full av intressant symbolik.

• båtarna (som var åtta till antalet)
• båtarnas egenskaper (täta, lätta, öppningar för syre, dörr)
• de var gjorda enligt Herrens anvisningar
• vatten
• det stora mörka vattnet
• ljuset
• lösningarna som inte funkade (fönster - ljus utifrån - och eld)
• val mitt i havet
• berghöga vågor
• havets djup
• vindar från Herrens mun, vattenflöden som han sänt ut
• uppslukade i havets djup

Syftet med båtarna var att ta Jareds bror och de som var med honom till "ett utvalt land". För att hjälpa oss i vår resa mot vårt utvalda land, "den eviga sällheten", har Herren gett oss en del redskap och farkoster - vår själ (dvs. anden och kroppen tillsammans), familjer, gemenskap med andra troende, en församling, en stav. Men, med hänvisning till Almas ord till Helaman kan "båtarn" även symbolisera Kristi ord. Alma sa: 

Ty se, det är lika lätt att ge akt på Kristi ord, som skall visa dig raka vägen till evig sällhet, som det var för våra fäder att ge akt på denna kompass, som skulle visa dem raka vägen till det utlovade landet. - Alma 37:44

Båtarna kan symbolisera vad som helst, men det symbolen representerar i detta fall behöver ha vissa egenskaper - tät, lätta (Matt. 11:28-30: Matt. 14:22-33), fulla av liv (syre) osv. Kristi ord uppfyller kraven, och där ligger utmaningen på oss att ta dem till oss. Däremot behöver vi avsiktligt söka bli sådana människor (genuina, hela osv.) och bidra till att våra familjer kan hålla vatten och det stora mörka vattnet utanför oss och även gåsaktigt låta berghöga vågor rinna av. Täthet är speciellt viktigt vid de tillfällen vi är sänkta i havets djup.

Tillvaron i denna värld symboliseras av det stora mörka vattnet och vågorna. Vi kommer vara ansatta av vatten som hotar våra liv. Däremot, om vi inte försöker hålla oss på vattenytan så kommer vågorna inte vara något problem.

Vi ska avsluta detta med några tankar kring ljuset. När Jareds bror lyfte fram det faktum att de inte hade någon ljuskälla svarar Herren inledningsvis med att utesluta fönster (en permanent öppning skulle släppa in ljus utifrån och även inbjuda annat, t.ex. vatten) och eld (okontrollerbart ljus). En tät båt måste ha ett inre ljus som kan lysa oavsett omständigheter (uppslukad i havets djup eller ansatt av berghöga vågor). Källan till ljuset behöver vara något som står över denna världs stormar och förändringar. Jareds bror löser till slut ljusfrågan, men inte utan Herrens hjälp. Ljuset tillhandahålls dem på ett mirakulöst sätt som inga rationella resonemang eller vetenskapliga bevis kan förklara eller bortförklara. Det är ljus från en annan värld.

Så, "vad vill ni då att jag skall göra för er så att ni kan ha ljus när ni är uppslukade i havets djup?" (Eth. 2:25) Jareds bror visade vägen till ljuset. Mer om det i nästa inlägg.